Det är inte ofta jag har så stark ångest öht längre, har inte behövt vb-medc på superlänge men idag så skulle det inte skada...
Har försökt dricka kaffe, kamma hund, läsa, sminka mig, ja all såndär skit som kanske inte är så speciellt men som ändå brukar kunna få mig på andra tankar.
Sen så är det en del att ta tag i förutom det vardagliga. Jag måste ta mig samman och ringa affektiva mottagningen om en ny tid men det tar emot.
Ibland så mår jag så bra att det bara känns onödigt att dra upp och ens funderas över och andra gånger så mår jag så piss att mina ord bara skulle bli överdrivna, ni vet... Sen är det en hel dags göra att bara ta sig dit & till vilken nytta? Som dom sa så medicineras jag redan mot det så vad mer kan man göra? Är fortfarande så fruktansvärt trött på alla sorters terapier att jag bara vill kräkas över det. Visst så har det hjälp en del under åren men UÄÄH.
Nu vill jag inte framstå som den som är den för helvete vad trött jag är på skiten. Tänker inte låta måendet ta mer plats och tid än vad som är absolut nödvändigt.
Eller så tar jag bara en paus från att vara den där starka och ta en gråtpaus från livet.